Under september 2025 skickade jag en anmälan till Riksrevisionsverket rörande bristerna i demensvården
Svensk Demensvårds misslyckande -
och dess möjligheter framåt
Hemsidan är under utveckling
Kontaktuppgifter
Mail: dementiacare.acf@gmail.com
Med genomtänkta icke-farmakologiska vårdåtgärder, som utgår från ett vårdprogram, är det möjligt att minska sjukdomslidandet och möjliggöra en skapligt bra livskvalité för personer med de vanligaste demenssjukdomarna!
Vår svenska demensvård har dessvärre i väsentliga avseenden misslyckats med den icke-farmakologiska delen av vården – som enligt konsensus ses som den primära vården i väntan på större medicinska genombrott – och trots att enorma summor har satsat på den.
Hur kunde det bli så? Jag har ägnat mycket tid till att analysera orsakerna. Denna webbsida syftar dels till reflektioner kring orsakerna, dels kanske min analys kan ge inspiration eller stöd om vad som är viktigt fokus och vägval framåt.
Det är väldigt många personer – alla? – med kognitiv sjukdom i form av demens som i nuläget inte får de rätta icke-farmakologiska vårdinsatserna som de skulle behöva, och de kan inte själva driva sin sak. Därför måste vi vara deras röst och bevaka deras intressen & behov.
Det finns två viktiga händelser i mitt liv som ledde till mitt intresse och engagemang för demensvårdens innehåll, arbetssätt, styrning och kvalitén.
1) Min pappa fick Alzheimers sjukdom och under hans sjukdomstid bodde han på två olika boenden som innebar helt skilda erfarenheter; på första boendet var han aggressivt utagerande (=rädsla /stress/förtvivlan) på ett sätt som personalen inte kunde hantera, till den andra ytterligheten med ingen aggressivitet alls på det andra boendet som han senare flyttade till.
Utifrån de erfarenheter som jag fick förstod jag hur oerhört centralt det är med hur den omgivande miljön är utformad, hur människorna omkring personen med demenssjukdom agerar oavsett om det är närstående eller personal och att det finns viktiga arbetsmetoder att tillämpa.
Sårbarheten hos personer med demenssjukdom och beroendet av omgivningens kompetens samt insikten av rätt vård & miljö kan skapa en enorm skillnad i livskvalité för dessa personer gjorde att jag började arbeta inom demensvården.Jag fick därmed möjligheten att själv tillämpa och utforma icke-farmakologiska strategier – och såg de positiva effekterna och det oavsett om det var i dagverksamhet, hemtjänst eller särskilt boende. Tidsmässigt var detta många år innan Socialstyrelsen 2010 publicerade ”Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom”.
2) I slutet av 2010-talet arbetade jag i ett regionalt specialistteam för svår s.k BPSD-problematik. Under dessa år gjorde jag flera hundratals utredningar utifrån läkarremisser och då främst på särskilda boenden. Noterbart är att för samtliga utom ett fall hade BPSD-registret tillämpats utan att personalen hade kunnat hantera situationer som uppstått.
För samtliga fall utom tre berodde BPSD-problematiken på att personerna med demenssjukdom inte hade fått rätt icke-farmakologiska vårdinsatser. Två fall var feldiagnosticerade och hade inte en demenssjukdom utan PTSD. Ett enda fall under dessa år hade vad jag skulle kalla svår s.k BPSD-problematik. Mannen hade tidig debut av Alzheimer och de kan ibland ha en annan symtombild jämfört med de med sen debut (> 65 år).
Det var en chock att möta alla människor med demenssjukdom ute på boendena som jag märkte for illa ( även medboende och inte bara de jag utredde) för att de inte fick de insatser som de behövde för att kunna leva ett drägligare liv. Insatser som egentligen är enkla att tillämpa, men som förstås förutsätter en analys som grund. Det var med sorg i hjärtat jag förstod att det är så här svensk demensvård ser ut, vilket den närmaste personalen inte kan klandras för.
Projekt både före och efter har gett samma bild liksom kontakter med personal (från hela Sverige) som jag möter när jag håller utbildningar. Jag märker att de inte har fått rätt kunskap och tillämpar därför inte heller rätt arbetssätt. Det är inte heller givet att de efter min utbildning börjar arbeta annorlunda för det är komplext att i praktiken ändra en manifest kultur m fl orsaker som jag reflekterar över på denna webbsida. Kan och gör är inte heller samma sak – särskilt inte i ett så stort förändringsarbete som det innebär att de icke-farmakologiska arbetssätten ska hålla vårdkvalitet
GDPR: Vid mailkontakt med mig sparas adressen så länge korrespondens pågår