Som det har framgått under flera av flikarna ovan har Socialstyrelsen inte varit tydlig med om de icke farmakologiska åtgärderna ska betraktas som vård eller inte. I huvudsak använder de begreppen omsorg eller omvårdnad i sina publikationer. Några enstaka gånger används begreppet vård och på 2020-talet vid något tillfälle ”rehabilitering”. Det föreligger en begreppsförvirring som om möjligt behöver redas ut; vad innebär begreppen och när blir något vård?
Omvårdnad är sjuksköterskornas specialistämne, men det är dels exkluderande gentemot andra HSL-professioner som behövs inom demensvården och dels finns det icke-farmakologiska vårdåtgärder som inte ingår i omvårdnad. Dock finns det vissa aspekter i omvårdnad som är viktiga i demensvården så sjuksköterskan kompetens behövs som en del i en större helhet.
Om begreppet omsorg ska användas har vi hamnat långt från vårdsektorn. Ingen HSL-personal med högskole- eller universitetsexamen behövs inom det området. Då är det i stället socialtjänstlagen som ska tillämpas och egentligen föreligger ingen förändring i arbetssätt nu jämfört med hur man arbetade innan 2010 då Nationella Riktlinjerna publicerades och som skulle innebära en förändrad demensvård.
Med tanke på den begreppsförvirring Socialstyrelsen har skapat finns det därför skäl till att noggrant analysera om de behov/konsekvenser som uppstår vid demenssjukdom är något som är i enlighet med HSL-lagens intentioner för vårdbehov som ska tillgodoses enligt lagstiftningen.
För personer med demenssjukdom får det stora konsekvenser om åtgärderna ska ses som vård eller omsorg. Det är olika lagrum för socialtjänst respektive hälso- och sjukvård. Det innebär i sin tur både stora skillnader i utformning av insatserna, kraven på kvalité skiljer sig åt, vilka personalkategorier som ska vara involverade och om patientsäkerhetslagen kan tillämpas eller inte. Det senare innebär en helt annan rättssäkerhet vilket är av stor betydelse.
Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) är målet med hälso- och sjukvården, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, med fokus på att förebygga ohälsa, utreda, behandla och rehabilitera. Den ska präglas av respekt för människors lika värde och värdighet, där den med störst behov får förtur, samtidigt som den ska vara personcentrerad, jämlik och effektiv.
Ohälsan är påverkad och hotad på många plan för personer med demenssjukdom.
Vad är då god hälsa? Enligt WHO ses hälsa som ett holistiskt tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. I Sverige brukar samma definition tillämpas. På senare år har även existentiell hälsa inkluderats som viktigt att beakta.
Personer med demenssjukdom påverkas negativt på samtliga plan: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt vilket leder till ett tillstånd av kraftig ohälsa.
Utifrån ovanstående råder det således inte något tvivel om att de icke-farmakologiska åtgärderna ska betraktas som vård och inget annat.
Lagstiftningens fokus enligt ovan stämmer med de behov denna patientgrupp har:
Patientsäkerhetslagen:
Patientsäkerhetslagen (PSL) gäller för all hälso- och sjukvård, inklusive icke-farmakologisk vård när den utförs av legitimerad personal, och syftar till att skydda patienter från vårdskador genom krav på vetenskap och beprövad erfarenhet, rapportering av risker, och vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Det innebär att även icke-medicinska* behandlingar måste vara säkra och effektiva, och att personalen har ansvar för att undvika skador och följa lagens krav, oavsett om vården ges på sjukhus, vårdcentral eller i hemmet.
Slutsats: Enligt ovan ska Patientsäkerhetslagen kunna tillämpas för icke-farmakologiska vårdåtgärder vid demenssjukdom, men legitimerad HSL-personal med högskole- eller universitetsexamen måste på ett helt annat sätt än idag vara involverade inkl i hur vården utförs. De är även ansvariga för hur vården bedrivs. Arbetsbeskrivningar behöver ändras. För verksamheter som är upparbetade i enlighet med hur vården ska bedrivas kommer emellertid arbetsuppgifterna inte bli särskilt omfattande eller betungande för HSL-personalen. Verksamheter som hemtjänst och dagverksamheter kommer behöva ses över för de har sällan legitimerad HSL-personal med högskole- eller universitetsexamen.
En förändring enligt ovan, med tydliggörande att de icke-farmakologiska åtgärderna är vård med legitimerad HSL-personal som ansvariga och att patientsäkerhetslagen då kan tillämpas skulle innebära ett megagenombrott för personer med demenssjukdom!!! Personer med demenssjukdom skulle äntligen få samma rättigheter kring vårdinsatser med kvalité och rättssäker vård som är självklart för andra patientgrupper. Med genomtänkt vård, som även förebygger onödiga försämringar, skulle personer med demenssjukdom få en helt annan tillvaro med större välbefinnande och värdighet.
För personer med demenssjukdom i tidigt stadium, och som inte har kommunala omsorgstjänster, uppstår ett delikat problem att lösa för här är Regionerna vårdansvariga och hemmiljön är även vårdmiljön.
Begreppet medicinsk* är mångtydigt – en reflektion
Det är lätt att förknippa ordet medicin som synonymt med läkemedel, men nedan följer några exempel på hur medicinsk kan ges lite olika innebörd.
Medicin kan enligt SAOL ges två olika definitioner: 1) Läkekonst 2) Läkemedel
Medicinsk: som har att göra med läkarvetenskapen
Medicinsk behandling definieras som den insats som utförs av vårdpersonal för att behandla patologiska tillstånd, i syfte att lindra symtom eller bota sjukdomar.
Medicinska åtgärder : Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Det är åtgärder som ska leda till att personen så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska aktivitets- och funktionsförmåga.
Medicinska åtgärder Allt från enklare behandlingar till operationer och rehabilitering.
Medicinsk terapi är en typ av behandling som innebär användning av läkemedel eller andra medicinska ingrepp för att hantera eller behandla en mängd olika medicinska tillstånd.
Medicinsk behandling tolkas av många som synonymt med läkemedel. Begreppet farmakologisk är tydligare för då vet man att man pratar om läkemedel och det är därför kanske bättre att använda termen icke-farmakologiska vårdåtgärder i stället för icke-medicinska.
________________________________________________________________
Vilka yrkesgrupper får arbeta med vård och med vilka arbetsuppgifter?
Skyddad yrkestitel och legitimation
Det krävs en legitimation från Socialstyrelsen för att få arbeta inom flertalet yrken inom hälso- och sjukvården. Se nedan. Vissa arbetsuppgifter får bara utföras av de yrkesgrupper som har en ”legitimation med ensamrätt” (läkare, apotekare, barnmorskor, receptarie och tandläkare).
Från och med 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel. Det innebär att man behöver ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg. Motiveringen är att kompetensen hos undersköterskor är viktig för kvaliteten och säkerheten i vård och omsorg. Med en skyddad yrkestitel blir det tydligt vilka kompetenser en undersköterska har.
Övergångsregler gäller till 30 juni 2033 för de som hade en tillsvidareanställning när skyddad yrkestitel infördes för undersköterskor.
Vårdbiträden har ingen reglerad yrkestitel men utför ibland vårduppgifter.